Ljus

Du föll som en stjärna rakt över det stora mörka himlavalvet
Föll medans de andra stjärnorna skådade din roterande bana
Du roterade i en spiral, och gnistorna flög från din kraschlinje
Jag och daggdropparna låg i gräset den där kvällen
Vi skådade också din roterande bana
Det var många som såg dig den kvällen, alltför många tror jag
Jag önskade att du skulle krascha rakt på mig
Enda ner i mitt hjärta ville jag att du skulle falla, och det gjorde du
Men vad gjorde det, när alla som såg dig önskade det samma?
Jag önskade för sent, en ynklig hundradels sekund försent
På en hundradels sekund hann du falla rakt ner i själen på någon annan
Men åh så vacker du var den där kvällen
Du föll egentligen inte, du dansade små nätta steg ner från stjärnhimlen
Dina små steg förhäxade mig och band fast mitt hjärta med starkt flätade rep
Repen klämde så hårt om mitt hjärta, så hårt att det gick sönder
Sprack till miljoner små bitar, men det gjorde aldrig ont
För varenda spricka påminde om dig
Och du var stjärnan jag såg falla den där kvällen, kvällen när jag blev förälskad
Förälskad föralltid, i ett snurr av vassa skrävor och svarta lögner
Och mitt ibland alla skärvor reser du dig, högt upp, och lyser upp min existens