Tid

Tid, är ett begrepp som kan gå hur fort som helst, men också så långsamt. Som en fågel som försöker flyga ifrån sin död, men vingarna är fulla av olja. Som en insekt, som föds lever flyger, dör.
En vecka, en obetydlig, helt normal, eller ja varför inte, onormal vecka. En vecka som kan rubba ens existens, slå ner dig, döda dig, rädda dig, älska dig och hata dig. Precis som på varje vanlig vecka, varje vanlig dag och varje vanlig sekund, så kan ditt liv förändras.
Om en vecka kan jag vara död, om en vecka kan jag ha förlorat något jag älskar, i denna sekund så händer något, men någon jag bryr mig om. Jag hatar att tänka så, det är så skrämmande.
Jag tänker på han som dog för ung i en olycka, hur hade han levt om han hade vetat att om vecka så finns jag inte mer? Men han visste inte. Han sårade dom han älskade, sa saker han inte menade, och slösade pengar på saker som varken skulle göra till eller från. Och pang.
Han kan vara jag. Ändå fortsätter man leva sitt liv, såra människor och slösa pengar.
Men tiden är skrämmande, såsom fågeln som vet att den ska dö och insekten som är omedveten om att deras liv endast är ett ögonblick i någon annas.

(eller jag som inte vet om att i någons ögon är jag en hel livstid)