22 juni.

Jag vet att du hör och jag vet att du lyssnar till vartenda andetag jag tar. Men jag förstår inte varför, du säger att du inte kan leva utan luften i mina lungor. Allt det där är alldeles för krångligt, för du vet att jag aldrig kommer känna så för någon annan är för Honom. Han som är inkapabel i att förstå det som dom kallar för "kärlek". Och gud vad du lever för att vara som Han, även då jag vet att du försöker bara för mig, så vet du att jag aldrig kommer ge dig några små lappar med små, söta ord på.

Du kommer aldrig kunna gå som Honom, dina ben och din kropp kan inte röra sig på det viset. Du kommer aldrig kunna prata som honom, sådär listigt och utvalt att man blir aldeles knäsvag och får små fladdrande insekter i sin mage. Du kommer aldrig kunna linda mig runt ditt fula, feta lillfinger med din andedräkt, inte som Han kan.

Jag förstår inte varför du älskar mig, inte när jag gör såhär mot dig. Du vet att jag inte vill nåt annat än att du ska vara lycklig, för jag kommer aldrig bli lycklig, inte med dig. Aldrig någonsin, så sluta slösa dina ord på mig, sluta slösa ditt liv i min gråa värld. Bryt dig loss, och ge upp luften i mina lungor, för den kommer du aldrig få äga. Den är redan såld.

Och förresten, bara en idiot som du kan älska mig.

© Kajsa Järnehage