in the words of a human

Hur kan något så fint och så bra tyna bort
Tyna bort som snön om våren
Tyna bort som solen och värmen om hösten
Bara försvinna utan att tänka
Men det är ju lättast så
När man slipper tänka

Men tänker du någonsin ändå?
Tänker du på mig, ibland, ändå?
Undrar du hur jag mår?
Undrar du vad jag gör?
Undrar du om jag fortfarande bryr mig?
Gör du?
Jag gör.

Tanken på att jag förlorat något som var mitt
Gör egentligen inte speciellt ont
Det som gör mer ont är när jag ser dig hålla det
När jag märker hur du fortfarande äger det
Du ser det inte själv
Och det gör ont

Jag önskar jag kunde rycka det ur dina händer
Ta tillbaka det och laga alla sprickor
Men det kan bara du och tiden göra
Och tid är något vi inte har, älskling
Och du är något jag inte har

Så vi tynar bort
Som snön om våren.