söndag 1 februari 2009

När lågorna tar slut

Jag vet inte vad jag ska göra, vad som är rätt, vad som känns bra
Allt är bara en enda röra, och jag kan inte hitta ut
Jag visste ju att det skulle hända, jag har gått och väntat på det i princip
Men inte gör det mindre ont när det väl händer för det

Vart ska man ta vägen när man inte kan andas för att syret har tagit slut?
Vart tar man vägen när man inte ser sin väg, för att det enda man ser är tårar?
Vart tar man vägen när eldarna brinner ut, och lågorna slocknar?

Vart gör man av alla hela hjärtan egentligen?
Vem är idioten som tar dom? Är det du?
Jo mitt tog du iallafall, och säkert andras med.
Och nu har jag förlorat min skatt, till någon som inte ens vill ha den

You can't brake a broken heart
- but mine wasn't broken.

1 kommentarer:

Anonym sa...

Älskade fina vän, jag vet om att vi inte pratar så ofta men jag bryr mig om dig. Så mycket. Jag vill inte läsa det här, jag vill inte tänka tanken att du har blivit sårad. Jag finns. /Nicolina