Skrattanfall

Pratade precis med världens bästa Annika i telefon. Det var nog längesen, för vi pratade om typ ingenting i en hel timme, varav vi skrattade i minst 20 minuter. Jag kommer inte ens ihåg vad vi skrattade åt egentligen. Vi började cpa och skratta fult på låtsas, sen dog vi halvt båda två. Jag har nog aldrig haft så ont i magen, men nu lever vi nog iaf några år till. Jag saknar dig så jag spricker flicka lilla, du måste komma och bo hos mig snart.

Min förkylning är nu nästan borta. Är fortfarande något snorig och jag hör i princip ingenting. Jag hör mig själv som ungefär en säl, vilket är småirriterande då jag får ont i huvudet av min egen röst.

På fredag blir det madison med gurlsen, vilket blir askalas och grymt skoj!

Hade bäst, cause I will!