Jag vill skriva, skriva lyckan, skriva känslan, men vad känner jag egentligen? Jag bubblar, upp över kanten och smälter. Men gud så töntigt, det är ju ingenting, inte än hur som helst. Men ändå, jag bubblar ändå, så långt över gränsen, kanten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar