En vilkorslös kärlek

Mina andetag blir sakta långsammare
Nästan som om jag skulle sluta andas
Inne i bröstet värker det
Nästan som om det hade stannat och krampade förgäves
Och där på bilden är det vackraste
Som min värld någonsin skådat
Pojken som jag älskar

Jag har alltid sett på dig som söt, snygg, vad man nu kallar det
Men inte förräns du såg mig såg jag dig som vacker
Inte förräns jag fick stirra in i det ljusblå/grå ögonen
Och kyssa dina smala läppar blev du vacker

Det är så uppenbart
Så enkelt, hur kan man tvivla?
Jag vet, men vet du, utan att jag behöver säga det?
Alla dessa frågar och jag har inte svaren
Frågor utan svar som äter upp mig
Och bryter ner mig tills jag blir en sämre kopia av mig själv
En falsk jävla kopia

Kommer jag någonsin komma över det här?
När åren har passerat
Kommer jag då ha samma smärta i mitt bröst?
Eller kommer jag bara se dig som vem som helst
Kommer jag fortfarande att bry mig?
Är jag fortfarande uppriven av samma frågor
Utan svar
Är jag fortfarande en dålig kopia av mig själv?
Eller har jag blivit ett med den dåliga kopian?


- Kajsa Järnehage