Lättskrämdare än lättskrämdast

Alltså helt allvarligt så är jag nog lättskrämdare än lättskrämdast. Två kvällar i rad nu så har jag freakat över små ovanliga grejer. T ex igår så satt jag själv där nere och så helst plötsligt BANG ashögt rakt in i rutan. Jag blev såklart asrädd, och inbillade mig säkert bara att det som bangade på rutan var större och ljusare än en fågel, plus att det lät för högt. Fort som satan sprang jag upp för trappan och det hela slutade med att jag väckte pappa för att jag inte vågade gå ner själv.
Ikväll så satt jag inte själv utan Hanna och Troja var där, och så först smäller det högt(vilket troligtvis var ett lastbilsdäck som sprängdes). Lite småläskigt då jag är rädd för bomber(varför någon nu i hela fridens namn skulle få för sig att bomba Östra Karup, som knappt existerar på kartan). Efter en stund börjar Troja morra när hon tittar ut genom fönstret(Jag älskar att ha hund! Speciellt Schäfer). Jag vänder mig om på reflex för att titta ut och ute på gatan, precis utanför vårat hus står en man. Kunde bara se konturerna, men han stod blickstilla och tittade mot vårat hus. Jag håller på att kissa på mig lite fortfarande, för nu är jag faktiskt rädd att han ska ligga under min säng och ta tag i mina fötter innan jag går och lägger mig.

(Jag borde verkligen sluta titta på skräckfilmer!)